Skip to main content

Träolja, linolja och byggnadsvård

När man pratar om träolja menar man oftast en olja som lämpar sig bäst för behandling av virke som inte omgående målas över. Det är nämligen inte ovanligt att vissa träoljor innehåller vaxprodukter som gör att vidhäftningen påverkas negativt vid övermålning.

Det kan ibland vara svårt att bedöma kvalitén på en träolja men som i de allra flesta sammanhang får man vad man betalar för. Tidigare märktes alltid träoljor upp med torrhetsgraden på oljan i %. Procenten visade på hur mycket olja som faktiskt var kvar i virket efter att alla olika tillsatser dunstat bort. Det som dessutom försvårar fastställningen av kvalitén på träoljan är vilken typ av olja som har använts. Läs därför på om oljan du planerar att köpa för att se vad andra har för erfarenhet av den. Om man har rätt kunskap och utrustning kan man blanda sin egen träolja.

Träolja som är väldigt populär och har många användningsområden är träoljan Roslagsmahogny. För att blanda en bra Roslagsmahogny behöver man 1 del 100% trätjära som går att blanda med terpentin, 1 del kallpressad rå linolja och 1 del terpentin. För att få den bästa träoljan är det viktigt att man använder kallpressad rå linolja då den molekylära storleken är så pass mycket mindre vilket då förbättrar genomträngningen i virket.

Till produktnamn för våra träoljor som är Roslagsmahogny har vi valt Båtsmörja och Bryggsmörja.

Träolja – användningsområden

  • Träolja kan användas till en mängd olika saker. Det allra vanligaste är säkerligen ändå att olja in terrassen och utemöbler med hjälp av träolja. Dina trämöbler kräver underhåll regelbundet för att hållas i bra skick. Att ha en uteplats i toppskick innebär ökad trivsel och lust att vistas där. Med hjälp av träolja tål ditt möblemang mer slitage och vädrets påfrestningar. Att olja in är alltså en värd investering även på lång sikt, men också kortsiktigt då möblerna upplevs fräschare och i bättre skick. Tveka inte – köp träolja idag. 

Impregnering av trä med linolja

  • Frågar du om råd i tio olika affärer får du säkert tio olika svar. Få av dem kan det rätta svaret. Beviset är de enorma mängder billig ”träolja ”innehållande normalt 70 % lacknafta (som flyktar till 100 %) samt 30 % olja. Vad tror du det är för kvalité på träoljan som dessa tillverkare blandar med lacknaftan? Mängder av dagens ”Äkta linolja” har absolut inte de egenskaperna som krävs för att vara bra som träbehandling. Stora mängder extraherad linolja importeras innehållande starka föroreningar som inte lämpar sig för träskydd. Äkta svensk kallpressad rå linolja är heller ingen garanti. Läs mer under linoljor såser du att problemet inte är så enkelt som många tycks tro. Klart är att många faktorer påverkar kvalitén på den kallpressade linoljan.

    Först och främst skall du använda rå linolja vars molekylstorlek är ca 100 gånger mindre jämfört med kokt linolja. Kvalitén på denna råa linolja har du svårt att bedöma så det säkraste är att du köper den av någon du litar på. Den skall lukta gott, vara svagt gyllengul (utan svag grön tendens i det gula), smaka gott, och vara lagrad om du skall vara säker på att få ett effektivt träskydd genom att mätta träet och därmed hindra vattenupptagning så att fukthalten hålls under 20 %.

    Den råa kallpressade linoljan bör blandas ut med balsamterpentin om den skall användas för träbehandling. Balsamterpentinen hjälper träoljan att penetrera och framför allt oxidera – torka. Ju torrare träet är desto bättre kommer det att suga till sig träoljan. Att mätta upp träet gör man lämpligast genom att stryka vått-i-vått, d.v.s. strykningar så länge träet suger. OBS! Det får inte ligga överflödig olja i små sjöar och skinntorka på ytan. Underlaget avgör grunderingen. Är det nytt trä eller gammalt? Fura eller gran, finsågat eller hyvlat? Tryckimpregnerat eller obehandlat, splintved eller kärnved? Skall ytan vara inoljad eller över målas efter grundningen? Som du ser finns det en del att beakta. Livet är inte så lätt.

    Kan du få tag i kådrikt kärnvirke – gör det! Detta virke har mycket större motståndskraft mot väder och vind. Bygg sedan eller utforma konstruktionen så att träet lättare kan torka, exempelvis genom att förbättra luftgenomströmningen, vinklat, fasat, dropplister, mm. OBS! Tänk på att ändträ suger 20 gånger mer än flatsidorna.

Färgad/pigmenterad träolja

  • Du kan färga det mesta – frågan är främst vad du tycker om resultatet. För roslagsmahogny och trätjära börja med att blanda pigment och rödsprit till en pasta. Underkonstant omrörning tillförs sedan övriga ingredienser. Andelen pigment varierar kraftigt beroende på önskat resultat, 5-20% viktprocent kan testas. Att blanda sin egen ”färgbets” för konstnärliga effekter är enklare. Rör bara ut pigment med lite kokt linolja 50 % och balsamterpentin 50 % till en tjock pasta. Rör därefter ut pastan stegvis genom att tillsätta ytterligare olja/balsamterpentin till önskad styrka. Ändträ kan grundoljas utan pigment innan färgsättningen görs. Suger då in mindre ojämnt i ändträet. Det går att ta 50 % kokt linolja och 50 % rå linolja –tar lite längre tid att torka. Men varför ha bråttom?

Förarbetet innan målning

  • Resultatet blir inte bättre än underarbetet. För ommålning av tidigare målade ytor gäller som vanligt ett ställningstagande mellan önskat slutresultat och insatt arbete.Har du skrapat ner till en trären yta har du ett bättre utgångsläge. Att blanda olika färgtyper avråder som bekant alla dig ifrån.Klart är att allt löst måste bort. Ibland är det värt att hyra en ”Speed-heater” om det gäller en hel fasad. Speed-heaterns infravärme gör att du mycket snabbare kan skrapa ner en större yta. När det sedan är klart kan du grunda med en bra träolja för bästa möjliga vidhäftning.

Blanda din egen linoljefärg

  • Vi måste bestämt ge en liten varning. Att riva pigmenten är nästan omöjligt utan rätt utrustning. Endast vissa färgfabrikanter, bl.a. Ottosson Färgmakeri AB och Enetorpets Färg AB, har denna utrustning. Rivna pigment ger ett annat och bättre slutresultat. Är man bara medveten att det inte bara är att slänga ihop i en spann så är det faktiskt ganska kul att blanda egen färg. För linoljefärg skall mager – fetare – fetast strykas. Alltid tre tunna strykningar. För att hjälpa färgen bilda ”film” samt ge en bra hållbarhet skall minst ca 10 % zinkvitt användas till varje lager. Andelen pigment kan vara ca 20-80% och resterande kokt och/eller rå linolja. Här följer ett recept från en kund som önskade slippa lösningsmedel. Annars är det vanligt att en fet färdigstrykningsfärg tillverkas och att denna sedan spädes med balsamterpentin för mellanstrykningen och ev. grundning. OBS! använd inte lacknafta för färgtillverkning (eller någonting överhuvudtaget), använd balsamterpentin,det gjorde man förr och det är lite vänligare mot din kropp och hälsa.

    Grunderingen Rå linolja 50 % ljust gul, lukta gott, kontrollerad hög kvalitét Balsamterpentin 50 % Mellanstrykning Kokt linolja 50 % Järnoxid rött 30 % Zinkvitt 10 % Krita 10 % Färdigstrykningen Kokt linolja 50 % Järnoxid rött 40 % Zinkvitt 10 %.

Kalksåpning av skurgolv

  • En enkelmetod med gammal tradition. Behandlingen ger träet en hård och lättstädad yta.Ytan blir bara hårdare ju fler gånger du såpar den. Endast för barr trä. En liter vattenslagen kalk i pastaform blandas ut med vatten till samma konsistens som grädde. 10-20 % kalk i 80-90% vatten. Stryk ut kalkgrädden över golvet och skura hårt. Efter ett dygn när golvet är helt torrt såpskuras golvet hårt med borste (5-25% såpa beroende på såpans styrka). Bästa resultatet får du om ytan varje halvår skuras med vanlig såplösning. Använd inte lut som handeln säljer,det gjordes inte förr.

Oljade trägolv

  • Det finns av förklarliga skäl massor av fabrikat, recept och idéer. Enkelt och beprövat är att stryka golvet med kinesisk tungolja blandad med 50 % balsamterpentin som efter ett dygns torkning vaxas med vanligt Johnsson Parkett Polish. Träoljan kan pigmenteras till önskad styrka om färgnyans önskas på golvet. Måste arbetas in i golvet, alltså ingen lös penselföring, mera en svamp där du trycker och gnider in oljan. Golvet kan strykas två gånger vått – i – vått, överflödig träolja torkas bort. Efterbehandling (J.P.P) bör göras för att få en relativt lättstädad yta.

    Du kan också åstadkomma ett mycket hårt och tåligt trägolv med enbart rå och/eller kokt linolja, bäst med lite balsamterpentin i de förstastrykningarna, där Du arbetar in olja med hjälp av slipning med våtslippapper mellan strykningarna och med polerduk vid de sista strykningarna. Den slutliga poleringen ger en jämn och vacker äggskalsglans. Lätt att underhålla – bara att polera in ny olja. Extra starkt blir behandlingen om Du tillsätter lite kolofonium, naturharts, 5-10%, som löses i balsamterpentin och/eller smälts ned i olja. Tänk på att aldrig stryka rå linolja på kokt. Var också observant på risken för självantändning i trassel och trasor när Du arbetar med kokt linolja.

Renovera fönster

  • Trären fönsterbåge och karm. Lossa beslag och gångjärn.Använd varmluftpistol med litet munstycke till skruvskallarna så går det mycket enklare. Allt gammalt kitt och stift tas bort. Lyft ur glasen. Var försiktig om Du använder värmepistol så att glaset inte spricker. Bäst är att hyra en kittlampa, t.ex. av Byggnadsvård Nääs.

    Till färgborttagning använder Du värmepistol, sliprondeller, skrapa mm, men undvik helt lut. Svårast är att inte skada spröjsen och profileringen i bågen. Tänk på att rätt verktyg gör halva jobbet när fel gör en galen. Köp en profilskrapa och en fönsterskrapa så går arbetet betydligt enklare. Laga eventuella skador i bågen och spackla vid behov. Den skicklige kirurgen visar sin skicklighet med hur lite han skär bort. Ta bara bort skadade och defekta delar. Använd vattenfast utelim, t.ex. Aerolite, om du lagar med träbit. Små håligheter kan du fylla med fönsterkitt eller linoljekitt. Trälimning görs före inoljningen, kittfyllnad görs efter inoljning.Impregnering med rå linolja och balsamterpentin. Linoljan har extremt små molekyler och förmågan att tränga djupt in och mätta träet. Träet skall vara helt torrt,du mättar upp träet där det suger genom att stryka vått-i-vått.

    Tänk på att ändträ suger 20 gånger mer träolja än flatsidorna – var inte blyg! Oljor är skiktbildande så när de har torkat får du problem med att träet inte längre suger inifrån. Därför skall du helst olja vått-i-vått så länge träet suger och slutligen se till att inga oljepölar ligger kvar på ytan. Oljan skall in i träet och inte ligga kladdig på ytan. Tänk på att färgen skall få fäste och att det därförinte får vara en för fet yta. Olja aldrig i direkt solljus vilket medför att oljan yttorkar för snabbt. För vita bågar färgsätt oljan med 10-15% linoljefärg, gärna ren zinkvit, för bättre skydd och täckning. Före glasning och kittning, spärrgrunda kittfalsen flödigt med ovan oljealternativ eller linoljefärgfärg. Bakomliggande trä suger då inte ut oljan ur kittet så snabbt. Lägg ut tryckkittet och vibrera ner glaset. Fixera glaset med små trästickor (klossning) samt stifta glaset. Slutligen är det ”bara” att lägga ut falskittet. Låt alltid kittet torka minst 4-dagar, gärna en vecka, innan du målar. Många lyckas dock med att måla direkt efter kittningen, inom ett par timmar, efter att vippat krita på kittytan.

Färg-, rostborttagning och återmontering av beslag

  • Färgborttagning från metall kan göras på olika sätt. Ett sätt är att lägga beslagen i kaustiksoda och vatten, tar mellan 5-60 minuter beroende på styrka. Fosforsyra är ett bra alternativ, speciellt när det gäller rostborttagning. Det skonsammare sättet är att lägga beslagen i stark såpa. Efter en vecka är färgen bara att enkelt ”pilla” av. Rengör metallen från all kvarsittande såpa. Måla med rostskyddsfärg, t.ex. järnmönja. Har dina fönster vinkeljärn skall du fylla ihåligheten på dess baksida med fönsterkitt. Annars rostar det. Måla med linoljefärg –tre tunna skikt – måla mager – fetare – fetast. Underhåll av linoljefärgsmålad yta – årligt underhåll är viktigt. Tvätta bort salt och smuts med diskmedel och varmt vatten. Efter några år beroende på syd-/norrsida eroderar oljan långsamt bort. Vid påmålning rengör noga, borsta, men du behöver vanligtvis inte skrapa,och måla ett tunt lager med färg normalt färdigstrykningsfärgen.

Renovera dörrar

  • Arbetsgången är i stort likt den för fönsterrenovering. Några skillnader är att spacklingen normalt har en större betydelse för dörrar samt schellackeringen. Oljespackel har mycket goda egenskaper efter det att det torkat. Det ställs dock större krav på användaren då spacklet inte så lätt kan slipas då det blir hårt. En viss vana eller känsla är alltså en fördel. Det tar också lång tid innan det torkat. Alla kvisthål och kådrika ställen bör behandlas med schellack,för att kådan inte skall blöda igenom. Normalt är risken för kvistblödning ganska liten på riktigt gammalt trä.

Lite träkunskap

  • Trädets naturliga materialegenskaper avgjorde förr kvalitetskraven. Före skogsbrukets industrialisering,ca 1950, var hanteringen av trä olik dagens i alla skeden. Första större skillnaden mot dagens trädfällning var att förr fälldes aldrig träd som inte var mogna. Moget var trädet först vid ca 130 år då andelen kärnved var tillräckligt stor. Träd fälldes självklart endast under trädets vintersömn,januari-februari, då trädet sover och innehåller minst vatten. Dagens kommersiella drift kan inte vänta i 130 år och fäller träden under hela året.Vidare var det en levande man som manuellt selekterade ut träd efter dess kvalité. Alla sinnena fanns med och användes vid detta urval – synen, hörsel, känsel,lukt. Självklart sorterades drypande kådrik, tätvuxen kärnfura ut för att användas där dess egenskaper bäst kom till sin rätt. Mannen kände doften av kådan, sågröken när sågklingan arbetade sig varm i det kådrika virket och kände tyngden på kärnveden.Man visste att kärnveden innehöll mycket hartser, kåda, och att ytveden, splinten, saknade detta. Mot röta och insekter valdes virke med stor andel kärnved.För ett starkt virke valdes trä med smala, täta årsringar. Trädet har då haft en långsam årlig tjocklekstillväxt. Breda årsringar har haft en starkare tillväxtunder våren, medan tillväxten under sensommaren med sommarved som har tjockare och stabilare cellväggar, varit relativt konstant. Trä med smala årsringar har alltså större andel starkare sommarved och är därför starkare. En tumregel från förr sa att minst 6 årsringar per cm för att användas till snickeriändamål.