Från Leonardo da Vinci till Anton Ludvig Fahnehjelm.n
Denna bok utgår från en tradition som löpt genom flera sekler i Sverige och även i andra länder och som handlar om skeppshistoria, särskilt den om gamla örlogsskepp och även vraken efter dem.n
Redan på 1600-talet hade man framgångrikt bärgat kanoner från dessa fartygsvrak. Men intresset för dem tar fart på allvar när modern dykeriteknik utvecklas från 1840-talet. Med detta gavs möjlighet att inte bara som förut fortsätta att bärga från dem. Det gavs nu även möjlighet att mer effektivt besöka vraken och studera dem. Steg för steg utvecklades metodik för att på ett vetenskapligt sätt undersöka dessa lämningar från äldre tider och samhällen. Detta förlopp är utgångspunkten för det vi idag kallar marinarkeologi. Utvecklingen av denna vetenskap är nära länkad till utvecklingen av dykeriteknik.n
Då och då har idén uppstått att kunna bärga ett av de gamla örlogsskeppen och föra in det i nutiden. Det förverkligas i Sverige med Vasa-bärgningen år 1961 men det var inte någon ny idé då. Det hade diskuterats i samband med bärgningarna 1909 på det danska örlogsskeppet Enighed, förlist i Kalmarsund 1679, de 1921 på det svenska örlogsskeppen Riksäpplet, förlist vid Dalarö 1676 och Elefanten, förlist norr om Kalmar 1564, på 1930-talet.n
Till vraket efter Vasa hade man även, i bärgningssyfte, återkommit gång på gång sedan 1840-talet. I centrum för det första av dessa initiativ på Vasa 1844 stod sjöofficeren och teknikern Anton Ludvig Fahnehjelm.n
208 sidor, rikligt illustrerad i färg och sv/v.